“Kryssa i vilken aktivitet ni vill göra på friluftsdagen” sa läraren i högstadiet. Jag sneglade på pappret som låg framför mig men visste att det var samma gamla vanliga alternativ. Fotboll, vandring, klättring….och där kom gäspandet.
Jag har aldrig varit en fysisk aktiv person. Jag är ingen soffpotatis utan mer något mitt emellan. För många människor är forsränning och bergsklättring något av en drömaktivitet. Personligen blir jag utmattad bara av tanken – det låter mer som ett svettigt gympass än en trevlig upplevelse.
För mig är de bästa aktiviteterna de kreativa, sociala och smakrika. Kanske låter jag för mycket som Ernst Kirchsteiger, men jag går igång på allt som handlar om mat, dryck och välbefinnande.
Vinprovningar, matlagningskurser och allt annat som retar mina smaklökar och där man får vara social kommer på första plats. Därefter gillar jag spa-behandlingar där jag kan lata mig samtidigt som jag får lena fötter och babyhy.
Kanske beror dessa lugna aktiviteter på att jag är ganska fartfylld och framåt som person? I alla fall är det något jag inbillar mig.
Ibland händer det emellertid att man inte själv kan styra vad man ska aktivera sig med, ungefär som på skoltiden.
För några månader sedan var jag med om detta då jag var på ett bröllop i Lofoten. En av dagarna skulle vi gäster välja en aktivitet att ägna oss åt. På listan fanns bergsvandring, fiske på fiskebåt, kulturvandring etcetera.
Eftersom de enda som tog kulturvandringen var 60+ kände jag mig mer eller mindre tvungen att haka på mina vänner som valt fisketuren.
Jag är alltid positiv till nya upplevelser vad det än må vara, även om jag kanske föredragit en skön vandring och tittat på konsthantverk i byn i stället för en gungig båtfärd iklädd fiskeoverall.
Men vet ni vad? Fisketuren omvände mig en aning. Jag var absolut inte den mest aktiva fiskaren i gänget. Men jag var den enda som vågade smaka rått torskhjärta och den enda som var genuint intresserad av de norska fiskarnas historier om vem som hade fångat den största torsken veckan innan.
Det gick upp för mig att det viktigaste på fisketuren inte var att fånga fisk, det var att omge sig med sina vänner – gamla som nya.
Vänner man skrattar så mycket med att tårarna sprutar. Till exempel för att någon nästan trillade över bord, att någon fick den minsta torsken i världshistorien och att någon flirtade vilt med besättningen (vem denna någon är behövs kanske ej förklaras närmre) – DET är upplevelsen. Aktiviteten i sig är skalet – kärnan är allt det där andra runtomkring. Det som betyder något.
Blev du inspirerad? Se fler upplevelseresor
